Nya fartyg med skrov i kolfiber med luftkudde som lyfter fartyget och minskar vattenmotståndet, nya batteritekniken och nya vätgastekniken gör det möjligt att sänka energiförbrukningen med 80 procent och radikalt minska emissionerna.
Den nya flottan byggs upp av fyra huvudgrupper av fartyg: nya snabba och emissionsfria fartyg, fartyg ombyggda till vätgasdrift, nya eller ombyggda långsamma fartyg med batteridrift, historiska och utvalda andra fartyg för peak-shaving med smart HVO, som ger bättre beläggning och bättre ekonomi.
En sådan ny flotta kommer att få väsentligt lägre energikostnader än en fortsatt drift med nuvarande fartyg, som måste ställas om till 100 procent HVO-drift. Investeringarna på 1 500 miljoner kronor i nya fartyg/infrastruktur är företagsekonomiskt lönsamma.
Region Stockholm har i sina budgetriktlinjer efterlyst samfinansiering från externa partners. Två starka aktörer, Vattenfall och Infranode, är beredda att engagera sig långsiktigt för att säkra klimatomställningen och den utbyggda kollektivtrafiken.
Nya effektiva och snabba, emissionsfria fartyg.
BB Green24 toppar 35 knop med minimala vågor.
marchfart > 25 knop
Utvalda existerande fartyg drar ner på farten och byggs om till vätgasdrift, Dessa används även för isgång och godstransporter.
marchfart <12 knop
Vissa nya fartyg och äldre långsamtgående pendelfartyg byggs om till eldrift
med marschfart
<12 knop
Historiska och vissa andra fartyg används för peak-shaving med smart HVO.
Peak-shaving används till att kapa belastningstoppar.
Dieselmotorer är förbränningsmotorer och avgaserna består av koldioxid och annat. HVO släpper ut lika mycket koldioxid som fossil diesel men anses koldioxidneutralt eftersom alternativet är att tex. biomassan annars hade legat kvar på marken och ruttnat under avgivande av koldioxid.
På längre rutter än c:a 15 sjömil (30 km) blir det för tungt och då är vätgasdrift bättre. Annars går det bra och är mycket ekonomiskt.
Nej, med de snabba energieffektiva fartygen blir det snarare bättre service genom kortare restider och troligen också fler avgångar.
Därför att det finns inga andra planer än att övergå till HVO.
Regionens mål är fossilfritt - inte emissionsfritt.
Skärgårdsflottan förbrukar idag 15 miljoner liter diesel per år och orsakar utsläpp av 40 000 ton koldioxid per år vilket motsvarar 8 % av sjöfartens utsläpp i Sverige. 20 % av den förbrukade dieseln är idag biodiesel, HVO, som anses koldioxidneutralt.
Det finns planer på ett antal vätgasstationer i Skärgården. Vätgasen görs med vatten och elektricitet som kan produceras lokalt med vind- och solkraft.
Skärgårdsflottan använder i dag HVO till 20 %. Nackdelarna med detta är fortsatt miljöbelastning, hög kostnad och risken att brist uppstår. Idag använder Sverige 35 % av världens tillgång på HVO men står för endast 3% av Europas driftvolym och vid brist måste man återgå till fossil diesel. HVO bör därför endast användas där det behövs bäst och det gäller då de historiska fartygen och peak-shaving fartygen.
I övrigt bör man ställa om så snabbt som möjligt till el- och vätgasdrift.
Ja, om man inte gör något mer. Vårt förslag är att ha extrafartyg för belastningstoppar och att ha bokningsappar för att säkerställa att man kommer med en viss avgång.
Sjötrafiken i Stockholm står för 6% av energianvändningen i kollektivtrafiken men hela 45% av koldioxidutsläppen (40 000 ton per år).
Följ oss på Facebook